Tankar, tårar och... ja, mitt jävla liv...
Det senaste halvåret har varit det värsta i mitt liv! Jag menar det verkligen. Varför undrar ni? Jo för att först och främst hände det något förskräckligt till en av mina närmaste kompisar, ja rent ut sagt vidrigt!(jag kan tyvärr inte gå in på mer vad det var). Hon börjar komma på bättringsvägen nu. Men det är inte slut än för detta har fört med sig en massa gräl och tjafs och oro mellan mina kompisar. "Vem var det som sa det till henne som inte fick säga det till någon för att han hade sagt det till henne som hade fått reda på det av personen själv"- tjafs ni vet! Det är sååå meningslöst! Varför kan man inte bara hålla de saker hemliga som man faktiskt inte får säga!! Ska det vara så jäkla svårt. Dessutom har det blivit massor pratabakomryggen och ljug. Folk som ljuger är det värsta jag vet! Jag ljuger tamejfan aldrig kan jag säga stolt! Och orsaken är att om man får reda på att ens bästis har ljugit en rakt i ansiktet är det inte så kul, och jag vet nu hur det känns. Vissa litar jag inte på längre efter detta. Men vissa har jag blivit så tajta med som vi aldrig har varit förut.
Sedan har vi det här med gymnasieval. Att det ska vara så jäkla svårt! Jag har ännu inte bestämmt mig, tur att det finns en omvalstid! Det får en att bli sååå stressad! Nu sista terminen är ju en av de viktigaste vad det gäller betygen. Och jag hade bestämmt mig nu innan skolan började att jag skulle satsa på att höja mig. Och vad gör jag? Jo jag går och strular till det som jag aldrig har gjort förr! Jag var ju en duktig flicka! Nu pratar jag rätt ut i klassen, kommer försent, och får skäll av lärarna. Och det har medfört att jag har börjat skolka! Jag?! Skolka?! Vem fan har jag blivit? Det tänker jag hela tiden och det medför att jag mår så sjukt dåligt och blir mer och mer stressad. Och stressen medför att jag äter mindre och mindre. Och då blir jag sur och elak mot mina kamrater och käftar mot lärarna och då får jag kvarsittning och då blir jag stressad och då äter jag inget mer på hela dagen, osv... Jag kan ju förihelvete inte hålla på såhär mera! Vet ni vad jag har ätit idag förresten?... Ett äpple och typtvå liter vatten! Vatten drogar jag nu, och det är väl tur det för annars skulle jag väl få vätskebrist på köpet. Men jag menar ETT ÄPPLE! Det är fan inte normalt!
Nu sitter jag här och lipar också. Bara rätt ut i luften. Jag skriker. Men det är ingen som hör mig eller vill hjälpa mig. Alla är bara upptagna med sitt, varför skulle någon bry sig om mig lixom...
Kommentarer
Trackback
